plusminus
Det gick bra i 12 dagar! Var helt utan godis och snask! REKORD! Sen gick det åt helvete som vanligt. Har dock inte vägt mig på flera veckor. Känns rätt skönt att slippa vågen. Ska bara väga mig en gång i månaden nu.
Här om dagen kom en gammal arbetskamrat in på jobbet. Har inte träffat henne sen i våras/somras. Hon sa "Du har gått ner i vikt! Du har gått ner i vikt som fan!"
Blev glad, men låtsades som ingenting. "Äh det har jag väl inte" sa jag.
Nu är mitt mål iaf att komma ner till 50 kg igen. Vet ju inte hur mycket jag väger nu, men gissar på 54 kanske? Funderar på att väga mig på söndag. Mitt nästa mål är att gå ner till 48 kg. Åh vad det klingar fint i min hjärna. Fyrtioåttakilo..
:(
Åhhh! Det har gått åt helvete! Har fan käkat godis och skit varje dag nu utan att spy! I morgon är det måndag, då börjar jag om på ny kula. Ska träffa Baby om 2,5 veckor! Får inte väga 55 kg då! Måste ner!
hah!
HAHA! Jag klarade en halvtimma? Kom på att jag hade choklad kvar sen igår och åt upp den nu precis. Ok nya starka tag i morgon!
No More Sugar
Det har gått rätt dåligt dom senaste dagarna. Mycket snask och sådant. Har inte ens spytt efteråt!
Idag bestämde jag mig för att vara helt sockerfri i 3 veckor. Ska börja äta frukost, lunch och middag. Som en "normal" människa. Ska bli av med mitt sötsug, sen kan jag börja ta tag i min viktnedgång! Vågen visade 54,6 idag. Katastrof.
Varje gång jag blir sugen på godis/choklad försöker tänka på att cancerceller lever på socker. (Det är sant, dom "livnär" sig enbart på kolhydrater) Tänker att jag kommer få cancer eller att jag redan HAR en tumör någonstans och att den kommer växa när jag äter sockret! Det funkar faktiskt!
Svullo
Åååhh SUCK! Jag har skött mig hur bra som helst i 6 dagar nu. Inte ätit en enda sötsak. Hade bestämt mig för att jag ska klara 7 dagar, sen på söndag skulle jag få en liten belöning. Typ en liten mörk choklad. MEN så blev jag tvungen att jobba i kväll och åt så sjukt mycket dåliga grejer. Några skedar glass, hallon, kolasås i mängder, lite marmelad, lite ost, liten chokladbit här, liten chokladbit där.. Varför? Varför kunde jag inte vara lika duktig som jag varit resten av veckan och sagt "Nej, du får din belöning på söndag när du har klarat 7 dagar". Jag är besviken på mig själv. Det värsta är att jag kommer jobba i morgon också. Hoppas det går bättre.
Vägde 53,6 i morse, men då hade jag inte varit på toa. Får se vad vågen visar i morgon, kan tänka mig att min kropp har samlat på sig en massa vätska och skit nu.
Har känt mig smal och bra hela veckan, nu känner jag mig som en svullen och stor flodhäst..
-
Det går bra! 53,1 i morse! Skönt att jag är på väg ner. Hade några dåliga dagar, åt en massa skräp, kräktes, mådde dåligt. Men dom senaste 3 dagarna har gått bra. Känner att jag är inne på rätt spår! Nu jävlar ska vi bli smala!
Hemma igen
Resan gick precis som jag trodde. Åt en massa dåliga grejer. Nu visar vågen ++++. Under resan tänkte jag "Äh, jag har semester, jag får unna mig den där desserten och den där kakan, dom där pannkakorna till frukost och vin och öl till maten". Ställde in mig på att jag skulle väga 2-3 kg mer när jag kom hem, så det känns ganska ok just nu. Egentligen är det katastrof att vågen stod på 55,8 i morse. Total katastrof. Hade lovat mig själv att aldrig väga över 53 igen. Men nu ska jag gå ner. Ner till 50 kg. Känns väldigt långt borta, men jag ska klara det!
Vågat
Idag vägde jag mig för första gången på typ 2 veckor. 53,2 kg. Hade hoppats på mindre. Men det är ändå rätt "ok" med tanke på hur mycket jag åt under dom 10 dagarna Baby var här. Känner mig rätt smal idag faktiskt. :)
.
När jag cyklade hem från jobbet idag tänkte jag "ska aldrig mer hetsäta och kräkas". Trodde verkligen på det just då. Det kändes så himla bra. 3 timmar senare stod jag och spydde upp köttgryta med grädde och brysselkål. Efteråt fick jag ett sådant sug på mer hetsande - choklad, godis, paj, vad som helst! Men till slut tänkte jag "Nej, gör det inte!" Gick till affären för att köpa smör och ägg, och sket i dom dåliga grejerna. Till och med vid kassan stod det en skål med godis som dom bjöd på, men jag tänkte bara "Nej nej nej, du är starkare än så", gick hem och åt 3 stekta ägg istället. Det känns ok nu. Är glad att jag inte åt en massa skit.
Om exakt en vecka är jag och Baby på väg utomlands.
Idag försökte jag prata med honom:
"Men *****, du håller koll på mig i ***** va? Vet att jag kommer "skita i allt" och bara vilja äta kakor och tårta och choklad varje dag, men det är inte bra för mig. Så du får hjälpa mig. Jag har lite "problem" ok?"
Hans svar blev:
"Jag lovar Baby"
"Men hur långt ska det gå? Jag menar om valet står mellan att du blir megajobbig eller ett par gram "tyngre" så...."
";)"
"vill ju inte att vi ska bråka"
Sa typ att det är för mitt eget bästa och att jag inte kommer bli sur.
Sen skämtade han bort det. Vet inte vad jag ska säga till honom. Och jag vet redan nu att jag kommer äta så jävla mycket skit där. Kommer bli fet och svullen och hata mig själv efteråt.
Alternativet är att jag tar med mina magiska tabletter, mår illa, är skakig och speedad varje dag. Men är inte säker på att dom hjälper mot snasksug när jag är med Baby.
Någon som har ett tips på hur jag ska kunna kontrollera mig? Maten är inga problem, kommer kunna sköta mig där, men är rädd att jag kommer få för mig 3 gånger om dagen att vi ska gå och fika, gå till affären och kolla utbudet på livsmedel (choklad, kakor, chips) och en massa annat skit. Det känns så hopplöst just nu..
.
Dom senaste två dagarna har gått bra. Har skött mig. Men allt känns så jävla hopplöst just nu. Mina byxor sitter som korvskinn. Känner mig enorm. Fet. Som ett monster. Vet fortfarande inte vad jag väger. Vågar verkligen inte väga mig. Allt är åt helvete. Det känns som att jag inte orkar kämpa. Jag vill bara lägga mig ner och dö. Är så trött på att misslyckas. Jag vet att även om jag är inne på rätt spår igen så kommer jag sabba det snart igen. Nästa vecka, den 15e, åker jag och Baby iväg över helgen. Torsdag - tisdag. Utomlands. Eller ja, torsdag - söndag kommer vi att vara utomlands. Sen en dag hos honom. På tisdag åker jag hem igen.
Ibland känns det som att det skulle vara lättare att bara göra slut med honom. Bara vara ensam. Inte ha någon som rubbar på mina rutiner. Ingen som får mig att känna "Äh nu skiter jag i allt, jag kan äta choklad och chips varje dag". Det händer varje gång. VARJE JÄVLA GÅNG vi ses. Godis, chips och choklad. Lite pizza här, lite kebabrulle där.. Bara skiter i allt jag har kämpat för. Skiter i alla kilon jag har gått ner. Varför blir det så? Vanligtvis ses vi bara i 3 dagar, över en helg liksom. Men nu varade det i 10 "hemska" dagar. Och jag kräktes inte en enda gång. Min kropp tog upp ALLT!
Pratade lite med honom idag på msn och sa att jag mår dåligt över all skit jag åt när han var här. Att jag känner mig fet. Men han fattar inte. Han sa typ "Ähh.. Du är het! Lita på mig!" "Du får väl springa lite eller något" "Men ok, vi ska inte äta mer sånt". Önskar att han kunde förstå. Fatta hur dåligt jag mår av det här. Men han vet ju ingenting. Han vet typ att jag gnäller över att jag är tjock, men det gör ju alla tjejer. Vet inte vad jag ska göra. Ska jag berätta för honom om mina "problem"?
Vad skulle det tjäna till? Skulle det underlätta? Skulle jag äta färre dåliga grejer när jag är med honom då? Kanske för att upprätthålla min "pro-ana"image för honom när vi ses?
Jag vet inte vad jag ska göra..
+
10 dagar frosseri utan att spy. Choklad och chips varje dag. Men nu är det över. Min kille har åkt hem.
Har inte vågat väga mig på en vecka. Ska vänta ett par dagar. Sköta mig och gå ner. Är helt livrädd för vågen just nu. Gissar på att jag väger 55 kg. Kanske mer. Vill inte veta.
+++
Min kille är här. Har käkat så jävla mycket skit. Choklad, chips, godis, alkohol. Vägde 53,5 i morse!!! Förmodligen "bara" vattenkilon. 3 kg upp på 2-3 dagar.. Känner mig svullen och gasig. Måste skärpa mig nu. Kan inte fortsätta såhär. Skärpning!!!!
+-
Varför?! Varför ska jag vara så jävla dålig och misslyckad?! Varför ska jag vara så jävla fet och ful?! Jag är så jävla jävla fet! Vet inte vad jag ska ta mig till just nu. Mår så jävla dåligt. Åt choklad och jordnötsbågar i eftermiddags utan att kräkas. Jag försökte tänka "Andra smala äter också godsaker ibland" "Det är normalt. Jag behöver inte kräkas. Kommer inte bli tjock.". Försökte "bota" mig själv från hetsätandet och spyandet. Nu har jag sån jävla ångest. Känns som att jag håller på att slitas i 1000 bitar samtidigt som jag mosas till en liten hård boll. Jag vet inte var jag ska ta vägen eller vad jag ska göra. Jag har ingen att prata med. Känner mig ensam. Vill försvinna. Vill inte leva som ett jävla misslyckande.
Tog en tablett för en stund sen, skiter i om jag inte kommer kunna sova på hela natten. Mår lite bättre nu.
Jag vill slå mig själv. Jag vill spränga mina feta lår i luften. Hatar min kropp så jävla mycket. Ibland kan jag tycka att jag ser ok ut med kläder på. Tänker "jag är inte SÅ jävla fet ändå". Men i kväll tog jag bilder på mig själv i underkläder och fick en chock. Såg precis lika fet och ful ut som innan. Som när jag vägde 57-58 kg. Det kändes som att nån stack en kniv i magen på mig. Luften gick ur mig. Trodde jag skulle sluta andas.
Jag måste gå ner! Måste bli av med allt fett på kroppen! Har legat runt 50,6-50,8 i 6 dagar nu. 50,8 kg idag. Men allt kommer förstöras av mitt ätande. Jag måste ner under 50 kg! Först 49, sen 48, sen 47 och sen 46 kg. 4 kg till. Men jag börjar med att sätta upp 48 kg som delmål. 48 kg till den 15:e januari. Måste gå ner. Måste bli smal. Orkar inte ha det såhär. Jag vill bara bli smal.
Jag är livrädd för hur det ska gå nu när min kille kommer på besök. Vill inte äta. Vill inte bli fet. Ska jag ta mina tabletter? Kommer han märka att jag är speedad och konstig? Jag vill ju umgås med honom och ha kul, men jag vill inte äta och bli fet. Sist jag träffade honom för ca 2 månader sedan åt jag så jävla mycket skräp. Gick upp 2 kg på en helg. Vill inte att det ska hända igen. DET FÅR INTE HÄNDA IGEN!
.
Klockan är lite över halv 3. Vågar inte gå och lägga mig. Somnar jag är det en ny dag när jag vaknar. Är det en ny dag måste jag väga mig. Väger jag mig vet jag att vågen kommer visa +. Kommer känna mig fet och misslyckad.
-
Min kille kommer på besök snart. Vi snackade om vad han skulle göra dom dagarna jag är jobbet. Jag sa att han inte fick använda min dator för att jag har "hemliga grejer" på den. "Lever du ett dubbelliv eller?" frågade han då och blev nästan lite sur. "Haha, nä, så klart inte". Han syftade väl mer på om jag har någon annan kille eller så.
Men jag lever ju ett dubbelliv. Jag skulle ha sagt "Ja, sanningen är att jag är besatt av min vikt, har 100 thinspirationbilder i en mapp, surfar på thinspiration-bloggar varje dag och har Kate Moss som bakgrundsbild. Jag spyr var och varannan dag och väger mig två gånger om dagen. Väger jag 500 gram mer än gårdagen får jag panik. Sitter jag på toaletten med byxorna nerdragna kan jag inte titta ner på mina feta lår utan att blir arg och äcklad. Det enda jag vill är att gå ner i vikt. Allt annat är oviktigt."
Det är mitt andra liv. Vilket liv!?
<3
-
Har skött mig bra i flera dagar. Vågen har stått på 51,4 i två dagar nu. Allt rullar på. MEN så får jag för mig att jag måste hetsäta i kväll. Jävla skit. Åt 2 snickers, 200 g naturgodis, 6 dadlar och några tuggor mozarellaost. Allt sköljdes ner med mineralvatten. Sen upp igen. Och på med lite mer mineralvatten. Ska snart försöka få upp det sista innan min inneboende kommer hem. Får aldrig upp allt, det vet jag. Varför gör jag då så här?
+ - noll
Ligger fortfarande på 52-komma-någonting. Pendlar mellan 52,8 och 52,2. Har varit rätt slapp senaste veckan och ätit dåliga grejer osv. Väntar fortfarande på mina magiska tabletter. Mailade dom idag och frågade var dom tagit vägen. Behöver dom! NU!
+-+-
bara äter och äter och äter. försöker spy. det går inte. kommer bli fet.
i morgon ska jag hämta ut mina nya tabletter. då blir allt bra igen.
har legat på 52 kg i 2 veckor nu. 52,4 idag. måste ner.
+ - + -
Det går lite segt just nu. 52,6 idag. Har slut på mina magiska tabletter. Förhoppningsvis får jag nya i morgon. Annars är jag orolig för hur det ska gå på jobbet på onsdag. Tabletterna ger mig energi och tar bort mina hungerskänslor.
I vilket fall så är det NU jag måste kämpa. Vara stenhård! 2 kg på 4 veckor. Det är ingenting och jag vet att jag klarar det. Får inte ge upp! Har legat på 52-komma-någonting kilo i en vecka nu. Pendlat upp och ner några hekton. Nu måste jag ner till 51 kg och försöka hålla mig där en vecka. Och till slut ska jag nå mitt (del)mål 50 kg! Sen får vi se vad nästa mål blir. 48 kg kanske? Känns rätt långt borta och overkligt. Vi får se. Just nu fokuserar jag på mina 50 kg.
Det är så lätt att när man har gått ner några kilon får för sig att man kan unna sig saker. "Äh jag kommer inte gå upp i vikt för att jag äter det här". Måste ta bort det tänkandet!
Sen är jag så trött på mitt hetsätande. Känner mig äcklig och dålig. Har blivit en hel del av hets sen spy som en gris den senaste tiden. Mest för att jag har snålat med tabletterna. Då blir det så.
Idag åt jag ett stort paket plättar med sylt och glass, sen kräktes jag tills det inte kom mer. Men jag vet aldrig om det finns något kvar i magsäcken. Hatar den känslan. Att inte veta hur mycket som är kvar. Varför tänker jag aldrig på det INNAN jag börjar hetsa?
VARFÖR hetsar jag? Den senaste tiden har jag mått hur bra som helst. Har inte gråtit eller varit ledsen på flera veckor. Flera månader till och med. Trivs på jobbet, har en fin pojkvän (som bor 60 mil bort) och det mesta i mitt liv går bra. Varför får jag då den känslan att jag MÅSTE äta ihjäl mig varje gång jag vet att jag är ensam hemma en längre tid? På något sätt känns det som att jag lurar någon. Liksom "ha ha jag äter vad jag vill och hur mycket jag vill och ingen vet om det!" Stänger av min telefon, stänger ner internet och bara sitter där ensam med allt mitt snask och med TVn på. Vem tror jag att jag lurar? Jag lurar ju bara mig själv. Sen kommer den hemska känslan där jag får panik och tänker "Fan nu måste jag få upp det här, annars kommer jag bli fetast i världen!" Sen spyr jag och spyr tills jag inte kan spy mer. Dricker ett glas vatten och går tillbaka till toaletten och spyr ännu mer. Sen en gång till. Och till slut lägger jag mig utmattad och "hög" i soffan med en snus och njuter av efter-spy-ruset. Oftast infinner sig en känsla av lugn och harmoni. Allt känns bra. Känner mig tom och nästan svävande.
Jag vet inte vad jag ska göra. Måste få ett slut på det här. Det sabbar min viktnedgång.
Nu ska jag sova.
Adios!
-
Är irriterad på min inneboende. "Får jag ta två ägg?"
Vad fan, köp egna ägg om du ska äta. Fan vad jag blir irriterad. Det enda positiva är att jag hamnar i något sorts "trots"-läge där jag känner "ska fan inte äta och bli fet som han". Har svårt för att äta när han är hemma. Vet inte varför det är så. Men bra är det!
Ligger på 52,5 kg just nu. Har 2,5 kg kvar att gå ner till jul.
